Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket är myndigheten som har fått i uppdrag av regeringen att detaljerat bestämma gällande regler för arbetsmiljön. Därför ger de ut föreskrifter för ett exakt besked om vad som gäller för arbetsmiljön när det handlar om farliga ämnen, buller, ensamarbete och arbetsplatsens utformning. Där står bland annat att arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska leda arbete och anställda mot en bättre arbetsmiljö. Alla dessa föreskrifter finns tillgängliga på arbetsmiljöverkets hemsida.

Det handlar inte bara om att förhindra bränder och olyckor. Det finns även behov av att skydda de anställda mot sådana saker som inte går att ta på eller se. Det kan handla om orättvis behandling, mobbning eller orealistiska förväntningar på den anställde.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för hälsan hos de anställda, även när det kommer till det psykologiska måendet. Därför behöver det också finnas ett pågående arbete och en tydlig handlingsplan för att säkerställa att ingen anställd far illa på arbetsplatsen eller i anslutning till något som rör arbetsuppgifter. En fungerande företagshälsovård fångar upp individer i riskzonen och hjälper dem innan problemen blir för stora.

Psykologiska aspekter på arbetsmiljön handlar om hur alla anställda kan känna sig trygga, både i förhållande till arbetsledningen och medarbetarna. Det har inte bara att göra med att alla ska kunna känna sig betydelsefulla och att de ska ha meningsfulla arbetsuppgifter. Utan det handlar också om att alla ska känna inflytande över arbetssituationen och sin egen personliga utveckling.

Den social stressen kommer ofta när en person upplever att det ligger för höga förväntningar på dem. Det är helt enkelt en situation där en person känner att den inte räcker till eller kan leva upp till kraven som den själv har på sig för att vara andra till lags. Det kan finnas fler orsaker till den här typen av stress och symtomen är helt individuella. Det är egentligen bara den anställde som kan avgöra hur den mår, utifrån arbetssituation och personliga upplevelser.

När vi ser på förhållandet mellan den sociala arbetsmiljön och den enskilde individen handlar det istället om psykosocial arbetsmiljö. Många stressrelaterade symtom kan ha ett starkt samband med brister i den psykosociala arbetsmiljön. Att hantera den psykosociala arbetsmiljön betyder därför att arbetsgivaren behöver främja den psykiska hälsan och den personliga utvecklingen.

Arbetsgivaren kan påverka de anställdas mående genom att organisera arbetet på ett bra sätt. Ett bra organiserat arbete är när upplägget, tidsplanen och arbetsuppgifternas innehåll är belönande och känns meningsfulla för den anställde. Psykosocial stress innefattar i princip allt som har med negativa effekter av vår psykiska hälsa på arbetsplatsen.

Människan har stor förmåga att kunna klara av kortvariga stresspåslag utan större negativa effekter på lång sikt. Men när problemen fortskrider över en lång tidsperiod blir allmäntillståndet kraftigt påverkat med försämrade arbetsprestationer, lust och olika kroppsliga och psykologiska sjukdomstillstånd som följd. Det är viktigt att betona att stressen i sig inte är en sjukdom, utan istället ser allvaret i att stress kan leda till belastningssjukdomar, depressioner och utbrändhet.

Vid anläggning och byggnadsarbete är det vanligt att det förekommer heta arbeten. Vilket givetvis innebär att det finns brandrisker. Det är oerhört viktigt att planera arbetsplatsen samt att det arbetet ska vara grundligt genomfört. Det minimerar också riskerna för att det uppstår en brand och att den dessutom inte sprider sig. Om det ändå börjar brinna, ska alla som befinner sig på platsen kunna utrymma snabbt och smidigt på ett säkert sätt.

För planering av anläggningsarbetet eller byggarbetsplatsen gäller det att tänka på att:

• Välja material och utförliga metoder som förebygger brandrisk
• Minimera risken för spridning av en eventuell brand, till exempel se över förvaringen för material och verktyg.

Det ska finnas brandredskap lättåtkomligt på arbetsplatsen. Platserna ska vara märkta med skyltar så alla vet vart de finns. Vid behov ska alarmsystem och branddetektorer också finnas installerade. Extra viktigt är det där det finns brandfarliga ämnen, om utrymnings­vägar är bökiga eller långa samt där ett större antal arbetare befinner sig samtidigt. Genomför regelbundna brand­övningar, gärna på varje arbetsplats så att alla är väl förberedda om faran skulle dyka upp.

Där explosiv atmosfär kan förekomma är det viktigt med förebyggande åtgärder kring antändning. Antändning kan ske med tobaks-glöd, öppen eld, het yta, gnista, eller svetsloppa. Gnistor kan i sin tur skapa komma av friktion genom exempelvis, slag, statisk uppladdning eller i elektrisk utrustning.

Att använda aerosoler med brandfarliga vätskor är olämpligt i de flesta fall. Är det ändå nödvändigt behöver särskilda skyddsåtgärder bli utförda för att förebygga risken för explosioner och brand. Utrustning, alltså både elektrisk samt annat lättantändligt, måste vara grundligt anpassad för riskerna för brand och explosion på platsen. Hantera alla material så att inte gnistor eller heta ytor bildas och kommer i kontakt med någonting antändligt.

Om ljuset slocknar där arbete med exempelvis byggsåg blir använd, eller där en byggnads­ställning blir uppställd, kan också svåra händelser som kapningsolyckor eller fallolyckor inträffa om det inte finns nödbelysning.

Regler om brandfarliga varor finns i lagen (2010:1011) samt förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Alla arbetsplatser ska gå att utrymma om det uppstår en fara, till exempel en gasläcka eller brandolycka.

• Det ska snabbt och säkert kunna gå att ta sig till ett säkert område.
• Utrymnings­vägar och samlings­platser ska vara markerade med tydliga skyltar.
• Dörrar för utrymning ska gå att öppna utåt.
• Det ska finnas tillräckligt stark nödbelysning vid speciellt utsatta platser vid strömavbrott.

Handbrandsläckare och brandfilt och/eller framdragen vattenslang är lämplig utrustning för att minska riskerna för personskador vid mindre bränder orsakade av en kemisk riskkälla. I föreskrifterna om arbetsplatsens utformning 87 § finns krav på en automatisk brandsläckningsutrustning där det behövs.

Viktigt med skyddsutrustning. Se till att använda rätt produkt till rätt ändamål. Uniformer och arbetskläder är inte personlig skyddsutrustning. De är inte är utformade för att skydda hälsa och säkerhet.

• Andningsskydd: för användning där det finns skadliga föroreningar i luften, om risker finns för syrebrist. Föroreningarna förekommer till exempel som rök, gas, ånga, damm, fibrer eller aerosoler.
• Ögonskydd och ansiktsskydd: Minskar risken för ansikts- och ögonskador. Som orsakas av exempelvis damm, gas, flygande partiklar, kemikaliestänk, solljus, ljusbåge, laserstrålning, eller UV- och IR-Strålning.
• Skyddsskor: Har du på för att förhindra skador på fötterna, de kan vara en lågsko, känga eller stövel. Det finns olika typer av skor för olika ändamål. Det finns specifika skyddsskor för olika ändamål. Som till exempel brand, eller kemikalier.
  
• Huvudskydd: Industrihjälmar, stöt-skyddsmössor och brandhjälmar är vanligast.
• Skyddskläder:
  
• A – Begränsad flamspridning (obligatorisk)
• B – Värmegenomgång (B1-B5)
• C – Strålningsvärme (C1-C4)
• D – Stänk av smält aluminium (D1-D3)
• E – Mot stänk av smält järn (E1-E3)
• Om någon riskerar att komma i kontakt med heta föremål (med lägre temperatur än 180°C) ska de ha skyddskläder som är märkta med kod-bokstav F.
• Skyddshandskar: Ska vara märkta med symboler, piktogram, för att visa vad de skyddar mot. Vissa handskar skyddar mot flera risker och är märkta med flera piktogram, ett för varje möjliga risk.

Arbetsgivaren har också ansvar över all skyddsutrustning, och ska även på sin bekostnad tillföra arbetstagaren med all den personliga utrustningen som krävs för arbetet hen ska genomföra. Givaren ska också se till att allt fungerar som det ska, samt för allt underhåll och alla reparationer så att det är säkert att användas. Alla ska få information och utbildning. Hen ska också informera varje arbetstagare om vilka risker som utrustningen ska skydda mot innan den blir använd. Han eller hon ska även ordna med utbildning och demonstrera användningen av utrustningen.

Det är viktigt att det finns information om all tillgänglig skyddsutrustning som finns inom företaget/verksamheten.

• Hur det går till att vid varje användningstillfälle kontrollera att skyddsutrustningen fungerar som den ska, att den inte är defekt.
• När underhåll är nödvändigt och hur det går till.
• Förvaring av skyddsutrustningen.

Rengöring samt användning av utrustningen.

Arbetsgivaren själv, från fall till fall ska besluta om skada eller tillbud är så allvarlig att en anmälan till Arbetsmiljöverket är nödvändig. Vid osäkerhet om händelsen är tillräckligt allvarlig är det alltid bättre att göra en anmälan i stället för att inte göra det. Som arbetsgivare finns risken att bli dömd i domstol och behöva betala böter enligt 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen om en allvarlig händelse inte blivit anmäld.

1.    Det ska gå att visa upp ett kvitto på en anmälan.

2.    Skriv ut kvittot eller spara det elektroniskt. Kvittot innehåller alla uppgifter.

3.    Anmälan blir granskad och leder till en inspektion, tar del av arbetsgivarens egen utredning eller så kanske det inte går vidare.

4.    Om kontakt inte sker inom tre veckor har det normalt inte gått vidare för åtgärd.

Du som arbetsgivare ska alltid utreda händelsen själv. Oavsett om Anmälan du gjort, leder till någon åtgärd eller inte är du som arbetsledare skyldig att göra en egen utredning om vad som har hänt och varför. Sedan genomföra de nödvändiga åtgärderna för att undvika upprepade olyckor.